Det finns en allmän okunskap kring vad som egentligen innefattas i benämningen prickskytt. Missuppfattningen finner man oftast hos de högre cheferna (HC) vars uppfattning är att prickskytten endast levererar precisionseld på mycket långa håll. Denna uppfattning är missledande och har under lång tid begränsat utnyttjande av prickskyttar i både övningsverksamhet samt under skarpa insatser, där förmågan bedöms som ”trubbig” och okonventionell.

Förmågan att kunna träffa mål på extremt långa håll hittar vi i nästan varje civil jakt- och skytteklubb ute i landet, men de gör inte dessa skyttar till prickskyttar i militär bemärkelse. Prickskytte är ett helhetsbegrepp vilket bygger på ett taktiskt ramverk där förmågan att kunna leverera ett välriktat skott på långa håll är en biprodukt av prickskyttens goda färdigheter som skytt, men begränsar på intet sätt dess taktik eller förmåga att lösa ställda uppgifter. I grunden handlar prickskyttens arbete om att utan förvarning, dolt och oberoende av avstånd slå mot en motståndare vare sig det är med indirekt eld, ett kamerasystem eller det egna geväret.

 

 

Utbildningen

Runtom i Sverige finns en rad olika typer av prickskytteutbildningar med lika många skillnader i uttagningar som utbildningskrav. Då en gemensam kvalitetssäkring för utbildningen ej finns kommer man i vissa fall att hitta soldater som varken har viljan eller utbildningen för att ens få bära ett prickskyttevapen, men ändå givits befattningen i skarp internationell tjänst.

Prickskyttefunktionen vid Kustjägarkompaniet och 2.Amfibiebataljonen har de senaste åren genomfört ett större arbete byggt på internationella erfarenheter samt tidigare genomförd utbildningsverksamhet. Detta i syfte att skapa en prickskytteutbildning som inte bara skall ge eleverna bästa tänkbara utbildning inom området, utan också kvalitetssäkra godkända elever till prickskyttar i ordets rätta bemärkelse. Dessa prickskyttar kan därefter stå i beredskap för framtida insatser.

Idag är grundkursen till prickskytt vid Kustjägarkompaniet totalt 16 veckor. Utbildningen är indelad i enskilda block där bland annat eleven utbildas att lösa prickskytteuppgifter i vinter, stads samt ödemarksterräng. Utbildningen avslutas med en tillämpad del där eleverna prövas på allt de lärt sig under dessa utbildningsblock. En prickskytt skall i allra högsta grad vara av frivillig karaktär. Hans tjänst en av de mest krävande befattningarna, varpå hans intresse för tjänsten bör vara mycket hög. En prickskytt väljer att vara prickskytt för att han älskar skytte, jakt och soldatlivet. Han är inte nöjd med de svar han får från sin grundutbildning utan gräver alltid djupare i tjänsten. Prickskytten vill veta varför det finns olika ballistiska värden beroende på vart i världen han befinner sig. Prickskytten vill veta hur olika typer av kulor påverkar olika typer av materiel och ställer sig frågan varför rostfritt stål gör sig bättre som pipa.

 

Organisation

Vid Amf 1 finns idag endast aktiva prickskyttar vid Kustjägarkompaniet, även om skarpskyttar återfinns vid både 17. bevakningskompaniet och amfibieskyttekompanierna.

Vid Kustjägarkompaniet finns en (1) prickskyttegrupp där samtliga i gruppen är utbildade prickskyttar. Gruppen består av sex soldater, vilka ytterligare kan delas in i tre separata enheter (prickskyttepar) som har förmågan att lösa prickskyttespecifika uppgifter enskilt. Till gruppen tillkopplas eventuella skydd/supportelement samt en insatsledare ur kompaniledningen. 

 

Uppgifter

Undertecknad lever i tron att en rätt uttagen och utbildad prickskytt är bland det absolut farligaste vapen vi har i vår Försvarsmakt idag. Prickskytten skall ses som ett multiverktyg för sin chef och bör finnas med i nästan alla typer av operationer. Prickskytten används mot prioriterade mål där andra soldater och vapensystem ej kan nå önskat resultat/effekt. Detta kan bero på flertalet faktorer; behovet av dolt uppträdande, avståndet till mål/objekt, risk för skada av tredje part eller ROE (Rules Of Engagement – regler för våldsanvändning). Prickskyttens roll gäller ej enbart för aktiv strid utan tillämpas även som support av egen personal vid exempelvis sök, samverkan, Counter-IED (Improvised Explosive Device) samt patrulleringsoperationer. På grund av prickskyttens särskilda färdigheter utnyttjas han även som en inhämtande sensor och förser HC med information om motståndaren. 

 

Framtiden

Prickskyttet är en mycket liten och spetsig del av Försvarsmakten, där övriga och större funktioner och förmågor gör det svårt att få extra resurser tillsatta funktionen. Dock kommer en del ny utrustning att tillföras landets prickskyttar inom de närmsta åren. Det förträffliga prickskyttegevär 90 (PSG 90) kommer under 2011 att modifieras och levereras till förbanden 2012. Vapnet kommer att ges ett nytt sikte (Schmidt & Bender PM II, 3 – 12x50 mm), med infällbar kolv för att underlätta transport (dolt/öppet) med justerbara möjligheter för anpassning till dess skytt samt fästpunkter för externa hjälpmedel som till exempel lampor/laserinstrument/mörkerhjälpmedel. Denna modifiering är givetvis ett lyft för systemet då PSG 90 sett likadan ut sedan införandet på 1990-talet, dock finns mer att önska för dagens prickskyttar. Möjligheten för skytten att nå längre dag som natt är något som ständigt ligger på prickskyttens önskelista. Försvarsmakten tittar idag på möjligheten att införa en helt ny kaliber för prickskytteverksamhet, kal. 8.6x70 mm (.338 LM). Denna kaliber skulle fylla gapet mellan kal. 7.62x51 mm (.308 Win.) samt kal. 12.7x99 mm (.50 BMG), vilket ger skytten möjlighet att beröra sina mål upp till 1400 meter med god precision till skillnad från kal. 7.62 mm med sina 800 meter.

Även ett halvautomatiskt gevär med hög precision har länge varit ett behov för prickskytten i exempelvis Afghanistan där situationer med multipla mål på olika avstånd förekommer. Detta skulle ge prickskytten en ”vapengarderob” ur vilken skyten kan välja vapensystem efter uppgift. Ytterligare hjälpmedel för prickskyttegruppen ses över på högre nivå vilka skulle ge gruppen både bättre uthållighet, rörlighet samt högre effekt vid verkan. 

Framtidens utrustning kommer garanterat att hjälpa kommande prickskyttar i deras yrke, dock bygger prickskyttetjänsten i grunden på gamla hederliga soldatkunskaper så som maskering, taktiskt tänkande samt noggrant skytte varpå jag alltid kommer hävda att prickskytten som soldat aldrig är särskilt utrustningsbunden, utan som sina företrädare, endast behöver förlita sig på sin utbildning och sin egen fantasi för att lösa ut sin uppgift.

Inom prickskyttefunktionen vid 2.Amfibiebataljonen och Kustjägarkompaniet arbetar vi ständigt med att förbättra utbildningen samt utveckla och uppdatera prickskytteförmågan i stort. Vi har kommit långt och min personliga uppfattning är att Kustjägarkompaniet har bland de bättre prickskyttarna i Försvarsmakten idag, och genom ett fortsatt samarbete med andra förband samt nationer kommer vi att försätta att lära och utveckla oss för att bli än farligare för motståndaren i kommande insatsområden.

 

 

Lt Dag Martinson

Kustjägarkompaniet

Funktionsföreträdare Prickskytt Amf 1

 

PS

Grunden är likadan till alla befattningar inom Försvarsmakten. Inledningsvis genomför individen GMU och därefter tar anställning på något förband. Därefter söker personen t.ex. till Kustjägarkompaniets uttagning (krav står på nätet bla 12månaders tjänstgöring i FM till grundkursens start som krav) sedan genomförs uttagning om 2 dagar. Anses individen lämplig anställs den och genomför Grundkurs kustjägare ca40veckor. Efter det genomför x-antal skarpskyttekurs som är ca 5veckor. De lämpligaste ur den skarpskyttekursen utbildas vidare till Prickskytt. Ca 11veckor till, genomför ett slutprov och om de klarar det utnämns de prickskyttar.
Prickskytt som befattning finns även på andra förband inom andra delar av Försvarsmakten, t. ex. Armén.

Admin KJBLOGGEN